måndag 21 augusti 2017

Så länge det finns te, finns det hopp!

Helt fantastisk helg, helt värdelös måndag. Jo, på riktigt blev det så. Jobbar intensivt med att vända känslan...

Fredag och intensiv men kul dag med jobb-event. Ringde Joakim när jag satt på bussen hemåt, då var han redan hemma. Pizzakit och rödvin och baravarakväll, ah.... Lördag där jag höll i NMT-pass i Lund och Joakim deltog, sedan avslappning i soffan innan vi tog en sväng till gymmet och åt spaghetti och köttfärssås till middag. La oss i vettig tid och söndag morgon var vi ute i Bokskogen redan kvart över nio, redo att ta oss an de sista 10 kontrollerna på orienteringsklubbens "månadens bana" som vi påbörjade under semestern.

En så himla fin tur det var, underbart väder, skog och fina gläntor, fika i solen och lösa uppgiften tillsammans. Det går inte fort, vi rörde oss en mil på dryga tre timmar, men vi hade det fint!


Söndag kväll, plocka i ordning och förbereda och läggdags i tid. Jag sov oroligt, Joakim gick upp vid fyra för att åka till Göteborg, jag somnade aldrig ordentligt efter det. Gick upp vid sex, sprang en kortis för att om möjligt få igång energin men tappade den igen när jag kom hem och upptäckte en kattrelaterad spyincident i min ny-omklädda fåtölj. Av med klädsel och kuddfodral och in i tvätten, tvätta, äta frukost, duscha, försöka komma iväg till jobbet i hyfsat tid men just då kom tidernas regnskur så jag väntade tio minuter till och kom sen iväg.

Kommer till jobbet med småtjuriga mails i inboxen, dålig energi, inga extraresurser till att hantera sura och besvärliga människor, ledsen och arg om vartannat, irritabel, måste fixa grejer för att rädda upp en kris pga en kollegas semester, orkar inte. Orkar verkligen inte. Klockan blir halv tio och jag har tack och lov ett ute-PT-pass att leverera. En timme i solen på lekplatsen med en PT-kund vänder känslan, jag förstår att jag är viktig, kompetent, gör skillnad, KAN. Går tillbaka till kontoret, duschar, återgår till arbetet och kämpar mig igenom en timmes telefonkonferens innan jag äter lunch med kollegorna och sedan sitter ute med en mugg te i tio minuter.

Okej, vi klarar eftermiddagen också. Det är lika rörigt men jag drar med mig chefen ut, tio minuter, promenad till Waynes för att hämta finfika. Två timmar till. Kort besök på tack-AW för min insats på fredagens event innan jag cyklar hem och bara längtar efter att få landa. Rullar ut yogamattan, öppnar Yogobe, nappar på ett videoförslag som inleds med "om du har haft en rörig dag" och njuter mig igenom 20 minuter med avslappning och andningsövningar. Sen orkar jag bygga på med ytterligare en video med Monika Björn på temat after-run/after-bike och sen - sen känns det faktiskt okej igen.

Medan jag packar i ordning allt jag behöver för morgondagen (som jag aktivt arbetar för att få mindre rörig!) fixar jag en kanna te. Starkt, smakrikt Russian Earl Grey. Perfekt att landa i soffan med sedan, kanske med en rostad macka till. Det är okej. Jag är okej. Jag fixar det här, jag har rätt verktyg för att hantera de utmaningar jag möter. Så länge det finns te, finns det hopp, och om jag bara prioriterar rätt i vardagen kommer jag i mål.

torsdag 17 augusti 2017

Ordning och reda - och i morgon är det fredag!

Denna vecka har fokus legat på ordning, rutiner och checklistor. Det gäller att "curla" mig själv så att övergången in i vardagen blir så enkel som möjligt. Förbereda, ligga steget före, dubbelkolla, planera och organisera. Det låter eventuellt inte jätteroligt och väldigt inrutat - å andra sidan ger en bra planering otroligt mycket frihet "runtomkring".

I tisdags simmade jag efter jobbet och var helt slut när jag kom hem. Men tack vare att middagen redan var förberedd och bara skulle värmas lyckades jag hitta energi till en sväng till affären och efter att ha packat och organiserat för onsdagen kunde jag känna mig ledig resten av kvällen.

I går föll hela planeringen ihop pga allmänt klant. Jag hade tänkt gymma på morgonen men kom ner och insåg att jag inte hade stoppat in laddsladden till cykelbatteriet ordentligt och att batteriet förmodligen bara skulle räcka halva vägen till gymmet. Hastig omplanering - ladda batteriet, träna ett effektivt pass hemma på 45 minuter, snabbdusch, cykla raka vägen till kontoret och ha med laddaren i väskan för att kunna ladda batteriet fullt. Det funkade också även om det inte blev som tänkt och jag är nöjd med att jag löste situationen lite kreativt.

Onsdagkvällen var nämligen fullspäckad. Jag var hemma nångång strax före fem, plockade undan lite och körde sedan en timmes städmaraton med badrumsfix, dammsugning och moppning. Sen hann jag med en kopp te och lite mellanmål innan det var dags att byta kläder och cykla in till stan för Malmöfestivalmiddag med Sarah. Smash burgers från Casual blev kvällens meny och så spanade vi lite på festivalen innan vi begav oss hem på varsitt håll. Innan jag åkte hemifrån hade jag packat väska, plockat fram kläder, diskat undan etc så jag kunde sätta mig i lugn och ro med en kopp te och sedan lägga mig i tid.

I morse kände jag mig ärligt talat inte jättepigg på att åka till jobbet efter tre arbetsdagar (det kändes som om det räckte med det!) men tog mig givetvis iväg ändå, jobbade en timme i träningskläder och körde ett pass utomhus-PT innan jag duschade och klädde på mig människokläder. Och när jag kom hem i dag var jag osannolikt disciplinerad. Tog astmamedicin, hängde tvätt, drog igång en maskin till, bytte kläder och stack ut på mitt enklaste intervallpass. 1 km uppvärmning, lite löpskolning, 10 x 1 min hårt/1 min gåvila, jogg hem. Jag körde passet runt en av mina vanliga slingor med en liten avstickare och brydde mig inte om backar och svängar utan bara matade på. Det behöver inte vara så komplicerat!

Fredagen väntar runt hörnet och dessutom med lite guldkant, för i morgon har vi ett större event med jobbet så jag behöver inte ens vara på kontoret mer än några minuter på morgonen. Det innebär också mindre förberedelser (mindre packning, inga mellanmål etc) men även att jag kommer hem senare än jag brukar. Ni som har hängt med ett tag vet ju att fredag innebär att Joakim kommer hem och att jag ofta fixar i ordning inför hemkomsten på fredag eftermiddag men det hinner jag inte med i morgon, däremot har jag redan städat och fixat och så fort regnet dämpar sig en aning därute ska jag springa ner med lite sopor, sen är vi nog redo för helg!

måndag 14 augusti 2017

Hitta oaserna, håll kvar känslan!

De flesta har det nog lite tufft så här års och håller med om att det är en aning jobbigt att återgå till vardag igen. Fasta tider, väckarklockor, rutiner, ordning och reda. Packa väskor, kolla kalendern, förbereda frukost och matlådor. Inte ett dugg konstigt efter ett antal veckors ledighet!

Även om jag krigar lite med att stoppa in mig själv i vardagens fasta ramar igen försöker jag hålla kvar känslan av semester så länge det går. Behålla upplevelsen av att vara återhämtad, ostressad, lugn och ledig.

Paradoxalt nog (Joakim kommer skratta ihjäl sig när han läser det här) är renoveringen av vardagsrummet och den allmänna städning och undanplockning som följde efter rätt så effektiv just för att få mig att känna mig lugn. Att vardagsrummet är så himla fint gör att jag anstränger mig för att hålla det fint, plocka undan efter mig och så. Och sen vill man inte gå från vardagsrummet in i ett stökigt kök, alltså håller jag ordning i köket också, osv osv :-D När jag tittar runt i mitt hem blir jag lugn och nöjd och påminner mig själv om att vi åstadkom det här tillsammans under semestern och det känns bra. Härligt!

En annan semestergrej är att vara utomhus och jag försöker ta de möjligheter som finns när vädret är fint. Lunchpromenad, fem minuter ute i solen under dagen - eller som i dag, då jag cyklade upp i centrum och lyssnade på lunchkonsert medan jag åt min lunch och lyxade till det med latte och kanelbulle. Heavenly. Jag hade dessutom ett PT-pass ute under morgonen så jag delade upp min arbetsdag med lite "mikropauser" för annan aktivitet så kändes det lättare.

På jobbet har jag dessutom en annan reminder från semestern. Jag köpte nämligen med mig ett teglas med en tovad värmare från Åre med ett ledkors på. Bara att känna ullen mot handflatan och se ledkorset påminner mig om fjäll, fjällsommar och frihet. Magiskt. Jag ska se till att få tag på nån Åre-bild att ha på väggen ovanför datorn också som jag kan titta på när jag behöver det!

När jag kom hem bytte jag i princip omgående om till shorts och linne och gick ut och sprang en mil i lugnt tempo. Stressat och hektiskt till en början men det magiska med löpning är repetitionen, ljudet av skorna mot gruset, steg för steg för steg. När jag kom hem var jag lugn, nöjd, hungrig och accepterade att ja, nu kommer jag hem till en tom lägenhet och så är det.

Morgondagen är förberedd och jag känner att jag har koll på läget. Jag vet vad som står i kalendern, vilka tider jag har att passa och ungefär vad som väntar på jobbet. Det är bara det där med att sova ensam som eventuellt känns lite oroligt men jag brukar oftast sova gott efter ett längre löppass så det reder sig nog.

söndag 13 augusti 2017

Redo för vardag?

Okej, NU är semestern över på allvar. För Joakim har packat sina väskor och sitter i bilen på E6 mot Göteborg, och i morgon är det måndag. Den där måndagen efter semestern då vardagen möter mig som en hink iskallt vatten rätt i ansiktet - gomorron, välkommen till vardagen då DU roddar och fixar allt och har allt ansvar. Lika brutalt varje gång men jag är åtminstone förberedd!

Gårdagen var en äkta njutardag. Efter frukost smet vi ut i Gyllins trädgård med ett intensivt cirkelfyspass på fusklappen och körde i full fart i en knapp timme. Sen traskade jag hem medan Joakim sprang några extrakilometer som jag inte tyckte att jag behövde pga fredagens backintervallpass. Dusch, lunch, kaffe, sedan cyklade vi in till stan.

Skrotade runt och tittade på folk, åt fantastiska crepes hos M Crêperie, satt på en uteservering och drack en fördrink och gick sedan till Social Eatery för att äta en mycket försenad födelsedagsmiddag för mig. Så mycket gott - vi körde en hel bunt smårätter som vi delade på och smakade en massa olika grejer, laxtacos och tonfiskceviche och mycket annat. När vi hade ätit klart och skulle cykla hem hade det börjat regna, så vi smet upp i skybaren på Malmö Live och drack Espresso Martini och tittade på utsikten. Sen cyklade vi hem i samma regn, kröp i torra kläder och hängde i soffan och kollade på friidrott. En alldeles perfekt dag och ett fint avslut på semestern!

I dag var åtminstone jag lite seg i skallen men inte värre än att det gick att gå upp vid halv åtta, äta frukost, ta en snabbdusch och skriva en inköpslista. Joakim lagade en portion korv stroganoff (middag + matlådor) och sen åkte vi in och åt lunch på festivalen (Fisk & Chips hos Fisky Business, rekommenderas!) innan vi satte oss på Favourite Roast i totalt lugn och drack kaffe och tittade på människomyllret nere på gågatan. Hemma igen var det min tur att ockupera köket och laga vegetarisk bönchili medan Joakim packade ihop sina grejer och så hann vi med en promenad innan det var dags för middag. Sen det där oundvikliga med att Joakim skulle iväg som jag behövde smälta i en halvtimme efter att han åkt innan jag fick fart på mina egna projekt.

Jag vet ju att vardagen flyter lättare när jag har koll. Alltså packade jag i ordning väskan till i morgon och plockade fram kläder innan jag satte mig med min veckoplanering och fick lite koll på kommande vecka. En ganska lätt vecka utan kvällsjobb, utmärkt mjukstart på vardagen alltså och inte nån vidare stress att tala om. Men i vanlig ordning vet jag att det kan vara tillräckligt utmanande att bara få ihop första ensamveckan utan att det blir fullständigt kaos så det känns väldigt bra att det ser lätt ut på pappret (ja, eller skärmen då...).

Mycket passande såg jag Micael Dahlén i Nyhetsmorgon lördag och han pratade om att hitta lusten och motivationen efter semestern. Jag formligen älskade hans förslag på "höstmeny" och hans tänk om hur vi kan må bättre i vardagen och ska ta till mig det han sa i klippet. Se det - det är bra! Lycka till med vardagen!

fredag 11 augusti 2017

Fredagsfeeling = backintervaller!

När jag kom hem efter jobbet i dag hade jag exakt noll lust att träna. Joakim yttrade önskemål om att åka till Ikea och köpa en pryl så vi petade i oss lite mellanmål och bestämde oss för Ikea-middag helt enkelt. Spättafilé med skagensås och potatis och så snabbade vi oss genom Ikea och plockade de grejer vi behövde. Varken doftljus eller servetter följde med hem den här gången, det går alltså att ta sig hem utan!

Vi åkte inom Ica också på väg hem och när vi kom ut till parkeringen började jag fundera på att springa en sväng - väl hemma när påsarna var uppackade var jag faktiskt rätt så löpsugen! Bestämde mig för att springa lite backintervaller, tog astmamedicin, drog upp favorit-tightsen ur tvättkorgen, knöt skorna och joggade bort till kossabacken. 5 x 40, 5 x 30, 5 x 20 sekunder i nästan ensamhet - två personer promenerade förbi men annars var det bara jag och gräshopporna. Inte ens korna var i närheten, de var väl på andra sidan skogen eller nåt....

Lätt och fin känsla hela passet och ren och skär löparglädje efter intervallerna så jag tassade hemåt i lugn och ro. Lyssnade på fåglarna och bara njöt av känslan medan halva stan var på Malmöfestivalens invigning och andra halvan visst satt hemma och grillade eller åt kräftor. Det var i alla fall väldigt, väldigt lugnt ute! Löparlycka i kubik på nåt vis, så himla glad över att jag tog mig ut i stället för att vara kvar inne :-)

torsdag 10 augusti 2017

Tack och hej till semestern!

Hoppsan, då var semestern över för den här gången och jag förväntas hitta in i vanlig vardag igen.  Jag har varit ledig i en månad, i stort sett, var inne på kontoret några dagar i månadsskiftet för att fixa med lite "måsten" men sen gick jag tillbaka i semestermode igen och dessa dagar märktes faktiskt knappt. Det gick väldigt snabbt att komma tillbaka i semesterlunken som var varit väldigt skön. Inga tider att passa (de flesta dagar i alla fall) och ofta har jag inte ens haft klocka på mig.

Det betyder givetvis att det kändes lite tufft att börja gå upp på morgonen igen! Jag har kört "inskolning" hela veckan och ställt klockan tidigare och tidigare dag för dag för att vrida tillbaka dygnet de där retliga timmarna som alltid händer när jag är ledig en längre tid. Det har också inneburit morgonjogg både tisdag och onsdag "när jag ändå var uppe" och det är faktiskt inte så dumt att ha loggat 6-7 km redan på morgonen måste jag säga!

Att hitta tillbaka in i vardagsschemat känns som om det kan - och får - ta lite tid, jag är mentalt fortfarande kvar i semesterkänslan och det tycker jag är helt okej ett tag till. Ju längre, desto bättre faktiskt!

Semestern då? Många har gnällt över vädret. Det enda jag har att gnälla över är att det visst var två rätt fina dagar precis den veckan då vi renoverade för fullt. Eventuellt de enda bra bad-dagarna som semestern bjöd på. Förra sommaren var det badpremiär före midsommar men i år har jag inte badat en enda gång och jag känner mig inte särskilt sugen heller då temperaturen knappast har tagit sig över 20 grader.... Annars tycker jag vi har haft lite av varje, det har blivit löpning i regn nån gång och utelunch i solen nån gång och ja - så är det i Skandinavien, det vet vi liksom. Jag har ändå spenderat en del tid ute när möjlighet har funnits så jag är nöjd med den biten.

Lyx- och långfrukostar har vi hunnit med, lagat bra mat, ätit ute, ätit takeaway i en salig blandning. Druckit olika ölsorter också, inte dåligt. Glass blev det sämre med men jag kanske hinner ikapp under augusti ;-) Inga bad som sagt och inga spa-bad heller, det där med spa ska vi väl försöka hinna med under hösten tänker jag. Mycket häng i mysbyxor och baravaratid och det var nog exakt vad vi behövde båda två.

Jag orkar inte riktigt sätta upp högtflygande mål för hösten än utan jag tänker mig att resten av augusti får bli en inskolningsperiod, att försöka hitta tillbaka till vardagen, vänja mig vid Joakims veckopendling och få flyt på min veckoplanering. Sen, i september, försöker jag bestämma vad jag ska hinna med i träningsväg och annat under hösten. Ett steg i taget, inte allt på en gång - lite mer hållbart, tror jag. Det blir fint!

fredag 4 augusti 2017

När man väljer att göra nåt helt annat på semestern

Inga fjäll, ingen träningsresa, ingen solsemester. Nä, senaste veckan har vi spenderat med att renovera vardagsrummet. Från "färgen som var på väggarna när vi flyttade in var väl helt ok" och "vi har de möbler vi har" till en färg vi själva valt, lite nya möbler och ett nytt golv som är likadant som golvet i köket. Ja!

Från det här:





Till det här:




Bra va? Utan TV-snickare och proffshjälp - bara två envisa människor och många timmar. För det blir inga åttatimmarsdagar direkt när man renoverar hemma. Gå upp, ta på arbetskläder, ät frukost, börja med dagens projekt. Från att plocka ner och packa ihop grejer till att flytta möbler, tvätta väggar, tejpa, riva socklar, måla väggar, riva golv, lägga nytt golv, köpa lister, sätta lister, ställa tillbaka möbler, köpa nytt som behövs, klä om fåtölj och soffa, sätta ihop nya möbler, hänga ny lampa, möblera klart, piffa. Hela tiden med projektledning i bakhuvudet för att göra saker i rätt ordning - därav att vi målade först och la golv sen. För att det inte spelade nån roll om vi fläckade ner det gamla golvet och det var skönt att kunna måla utan att täcka över golv och lister. För att det var enklast att vänta med att köpa nya möbler tills det fanns utrymme att sätta ihop dem på.

Och hela tiden med en vetskap om att det jag gör i dag slipper jag göra i morgon. Därav att arbete påbörjades strax efter frukost, att luncher mer än en gång kombinerades med "vi behöver ändå åka till xx och handla yy så då kan vi äta på zz precis bredvid" och att kvällens middagar intogs på matställen utan långa väntetider eftersom vi åkte hem och fortsatte efter middagen tills vi inte orkade mer. En dusch bortåt nio, kollapsa i soffan en stund och så läggdags - ja, de dagar TV'n var nerplockad satt Joakim på sitt kontor och tittade på webb-tv och jag satt i fåtöljen som var inknödd framför spisen och gjorde samma sak....

Några vändor till tippen har det också blivit, vi har kastat och röjt även i andra rum när vi ändå höll på och sammantaget har vi absolut fått till en förbättring av hela lägenheten. Nu måste jag bara sitta på händerna en stund och INTE dra igång nästa projekt som jag annars kan se att det är helt busenkelt och smidigt men vi orkar faktiskt inte just nu. Vi behöver vara helt lediga tillsammans och se till att vi får återhämtning också innan vardagen drar igång. För i vanlig ordning blir det ingen lugn höst... hur skulle det se ut egentligen?

Alltså återgår jag till semesterläge ett tag till och gör roliga saker, hoppas du också har njutit eller njuter av ledighet!

onsdag 26 juli 2017

Some days you gotta dance...

Ibland måste man dansa för att få flyt. Här har ni låten!

Eller kanske inte dansa utan bara medvetet välja det roliga och positiva i stället för att se det negativa. Och att göra det bästa av de möjligheter som finns.

Som i fredags. Torsdag kväll frågade Sarah efter sällskap på backintervaller på fredagen. Det var väl inte riktigt meningen att köra ett backintervall som första komigångpasset efter en ultra - men hey, det utlovades gråväder och intervaller är alltid roligare i grupp. Alltså joggade Joakim och jag ner och mötte upp Sarah vid kossabacken och hängde med på hennes intervaller inför Lidingöloppet. Totalt fick jag ihop en mil på passet och det var jag supernöjd med!

Sedan i fredags har jag hunnit med tre pass på gymmet och en lugn joggingrunda. I går kväll var det löpträning med Sara under "Träna i Parken" och jag tyckte att det var väl lämpligt med lite löpskolning och intervaller. Dagens intervaller visade sig *gulp* att vara tvåtusingar och vi hade båda två grym träningsvärk efter benpass i söndags. Men efter lite uppvärmning och löpskolning släppte träningsvärken. Jag fegade dock på tvåtusingar och nöjde mig med 4 x 1000 m i milfart och 2 x 1000 m i distansfart medan Joakim gick all in på fyra tvåtusingar.

Det blir vad man gör det till - det behöver inte vara en skitsommar bara för att solen inte lyser från blå himmel varje dag. I dag har jag t ex jobbat och gör så även resten av veckan, men vi piggade upp dagen med en sväng till Slottsträdgårdens kafé efter jobbet och cyklade hem tillsammans för att laga mat. Semesterfeeling på en jobb-onsdag. Inte helt fel! Visst hade det varit skönt med kvällsdopp på Ribban och öl på uteservering men det kanske vi hinner med också innan sommaren är slut :-)

lördag 22 juli 2017

Spring eller träna med mig i höst!

Jag vet. Det är sommar och semester och alla "måsten" är parkerade tills semestern är över.

Men kanske, kanske är det dags att fundera lite på vad DU ska göra i höst? Att du behöver någon form av egen tid och inspiration till din träning, och att någon av veckans kvällar kan bokas för DIN träning - mellan partnerns körsång, dotterns hockey och sonens jympa? I stället för att ligga sist i prioriteringslistan kanske du kan flytta upp dig själv några steg denna höst? Eller så har du det inte alls så som jag tror, kanske har du möjlighet att ta dig iväg alla kvällar i veckan utan problem, vad vet jag... ;-)

Hursomhelst - det finns MASSOR med möjligheter att träna med mig i höst, helt enkelt.

Först och främst vill jag slå ett slag för Fitnesscoachens löparskola. Ett grymt koncept som är uppbyggt som en kurs på 10 veckor. Vi tränar tillsammans ett pass i veckan - förhoppningsvis i två mindre grupper, nivå 1 (nybörjare) och nivå 2 (fortsättare). Dessutom får du "hemläxa" varje vecka så att du har ett helt komplett träningsupplägg för dessa tio veckor och du får ett träningshäfte med alla övningar och möjlighet att notera sånt du vill komma ihåg från våra pass. Vi kör på torsdagkvällar i Bulltofta fritidsområde i Malmö och vi börjar vecka 34.

Vill du springa med en ännu större grupp (mera fart och fläkt, flera olika instruktörer) så ta en titt på Runacademy. 15 träningspass under höstterminen, vi brukar vara 70-80 deltagare på passen och delar in efter nivå så du springer med löpare i ungefär samma tempo som du själv. Runacademy tränar på tisdagar, ungefär hälften av passen på Bulltofta men vi kommer även vara i Bokskogen, på Limhamnsfältet och på Malmö Stadion och springa på bana. Vi börjar vecka 36.

För dig som saknar mer allroundträning och inte bara löpning så kan jag rekommendera Nordic Military Training - NMT. Här är vi en bunt instruktörer som turas om att hålla i passen, alla med olika inriktning. Inget pass är det andra likt - men vi lovar att det blir allsidigt. Cirkelträning, backintervaller, brottning, bära stockar, mycket styrka, mycket kondition, tävlingar - allt man kan tänka sig. Utomhus året runt i alla väder och inte alls lika läskigt som det låter. Vi tar emot alla från soffpotatisar till triathleter och lovar att alla kommer få utmaningar som passar! NMT kör måndagar och onsdagar i Malmö (Bulltofta), tisdagar och torsdagar i Lund (Fäladshallen) och lördagar växelvis i Malmö och Lund. Vi har sommaruppehåll men kör igång igen vecka 33.

Och som vanligt - om inget av dessa alternativ passar dig men du vill träna med mig så finns det möjlighet att boka personlig träning så hittar vi en lösning som passar dig. Maila mig i så fall!


fredag 21 juli 2017

Fjällsommar 2017 - en vecka i Åre

Vi har landat hemma och det är dags att sammanfatta lite vad vi har pysslat med den senaste veckan.

Malmö-Åre är en lång sträcka och därför valde vi att "fuska" och resa med DFDS Seaways från Köpenhamn till Oslo i onsdags och bara ha en heldag i bilen på väg upp. Jag tycker det är ett trevligt sätt att börja semestern på, man spar en hel del kilometer på vägarna och båtarna håller hög klass så det går bra att hänga där i 17 timmar. Prisnivån bestämmer man själv - beroende på vad man bokar och hur mycket man väljer att köpa ombord.

Jag gillar inte insideshytter så jag hade lagt 300 kr extra på att få en hytt med fönster men förväntade mig en standardhytt med två bäddade underslafar. Döm om min förvåning när hyttens nummer ledde oss till en rad med hytter i "Commodore Class" och vi klev in i något som liknade ett helt vanligt hotellrum med dubbelsäng, fåtöljer och bubbel i kylen :-) Gratis uppgradering, tydligen, det tackar vi för. Helt klart en oväntad bonus! Vi rekade ombord, tog ett glas champagne i champagnebaren, åt vår bokade buffémiddag och satt och lyssnade på trubaduren i pianobaren innan det var läggdags. Frukostbuffé för Commodore Class serveras i en separat restaurang och är lite lyxigare och lite lugnare vilket vi njöt av innan vi tog en runda i taxfreebutiken och sen var det dags att lämna fartyget.

Ungefär 8 timmars bilkörning genom Norge, Dalarna, Härjedalen och Jämtland väntade innan vi kom fram till stugan jag hade hyrt genom AirBnB. En basic stuga med ett stort kök/allrum, ett sovrum och badrum. Lagom för två i en vecka. Vi kollade in vårt boende, drog igång kyl och värme och rullade sen ner till närbutiken för att handla frukostmat innan vi installerade oss och åt middag.

Veckan spenderades med att uppleva allt som vädret tillät. Dagsregn innebar sightseeing i Åre och storhandling, en solig lördag gav möjlighet till topptur upp till Åreskutan och vandring hela vägen ner. En del dagar med "blandad väderlek" utnyttjade vi för att testa på downhillcykling med konceptet "Learn to ride" som innebär 2 timmars kurs samt cykelhyra och liftkort i en dag, och vi åkte även zipline med Camp Åre. Båda grejerna var otroligt roliga och jag kan tänka mig att göra det igen - särskilt skulle jag vilja cykla downhill en mindre blöt dag eftersom jag blev himla osäker när stigarna var såphala. Leriga och fina blev vi också när vi cyklade! Vi har hunnit fika på Åre Bageri och Torget samt Åre Kafferosteris lilla fikastuga (sjukt gott kaffe!), och vi har ätit på Werséns, Creperiet och Broken. Plus lite hemmaluncher och -middagar i stugans lilla kök, det funkar.





Det var helt klart pluspoäng på att ha stuga i stället för att bo på hotell. Dels gav det oss lite mer flexibilitet och dels gav det pengar över till att göra kul grejer och äta ute! Stugan låg i Björnen, några kilometer från Åre by, en annan gång skulle jag nog välja att bo lite närmare för att ha gångavstånd till centrum.

Hem tog vi oss med en övernattning i Örebro och hittade middag på Lilla Örebro som var en oväntad pärla. God och kreativ mat för rimliga priser och riktigt bra service på trevlig uteservering. Efter en heldag i bilen Åre-Örebro var det skönt att bara ha fem timmars bilkörning hem och komma hem mitt på eftermiddagen så vi hade tid att dra igång tvättmaskinen, planera lite mat och handla det som behövdes. Plus såklart hänga med katterna som hade saknat oss!

Nu är det "hemester" som gäller ett tag, jag hoppar in och jobbar några dagar nästa vecka och så har vi ett litet renoveringsprojekt att "roa" oss med också innan ledigheten är över och det är dags att återgå till vardagen. Men det är ju massor med ledighet kvar så jag fokuserar på att vara just LEDIG i stället :-)

tisdag 11 juli 2017

Semester alltså.

Första semesterdagen i dag. Äntligen. Som jag har längtat! Ledig fram till 10 augusti med tre arbetsdagar nånstans mitt i för att få ordning på ett bokslut. Fast det känns som en enkel match. I går var det sista jag gjorde innan jag checkade ut att hålla ett inlägg på ledningsgruppsmöte som fick bra feedback - sen åkte jag in till stan och träffade Joakim och så inledde vi semestern med komplicerade mojitos, restaurangmiddag och kall öl. För att få fart på semesterkänslan och släppa jobbet.

Kroppen känns okej efter i lördags - mina luftvägar är lite lätt irriterade vilket är helt rimligt, och så har jag ett par tånaglar som antagligen kommer dö och ramla av. Lite lätt stelhet i höftböjarna och allmän matthet men det är också okej. Det tar sig, dag för dag.

Det blir nog bloggtorka eller sporadiska inlägg ett tag, jag tänkte träna på att inte vara online hela tiden. Men först, lite tankar om vad jag tänker att den här sommarledigheten ska innehålla:
Upplevelser. Stora och små. Nya spännande grejer, ta vara på möjligheter!
Fjällsommar. Vi ska åka till Åre!
Kravlösa löprundor
Renovering av vardagsrummet
Stughäng - i mysbyxor och underställströja med fjällutsikt
Bad? Om temperaturen vill. I fors, fjällsjö eller Öresund!
Frukost ute. Åre Bageri kanske - eller hotellfrukost på en vanlig vardag.
Oplanerade dagar utan måsten.
Aktiviteter utanför komfortzonen. Zipline finns på önskelistan, skitläskigt men antagligen roligt!
Naturupplevelser. Tidigt morgondopp på Ribban, solnedgång över fjället, löpning i skogen, ridtur på fjället kanske?
Spa, bubbelpool, bastu. Det kryllar av möjligheter både hemma och i Åre. Badkläder med!
Enkla "hemmamiddagar". Bra halvfabrikat eller snabbfixat från grunden, att njuta av tillsammans.
"Baravaratid". Krypa upp i soffan en regnig dag med bok, katter, sambo och temugg och veta att det finns all tid i världen att njuta av just här och nu.

Det känns som en bra lista. Jag tror vi klarar av det!


söndag 9 juli 2017

Race Report: Backyard Ultra Sydkusten 2017

Eller: hur långt kan man springa på vilja?

Så var det då äntligen dags. Veckan har tillbringats med förberedelser. Äta ordentligt, röra på sig lagom, sova tillräckligt - och inte så mycket bloggande. Det fanns annat som var viktigare.

Vi packade bilen fredag kväll, hade tidig väckarklocka i går och drog iväg redan kvart över sju. Laddade och nervösa. Packade ur grejerna ur bilen och insåg att en viktig påse med delar till tältet saknades. Tur vi hade god tid - jag fick sitta kvar som "placeholder" i varvningsområdet och hämta ut nummerlappar medan Joakim åkte hem och hämtade lösdelarna och byggbeskrivningen! En halvtimme innan start var vi ändå klara med allting - tältbygge klart, campen förberedd, rätt kläder på, nummerlappar på plats.


Race briefing och uppställning i startfållan innan vi gav oss av på första varvet exakt klockan 10.00. Ungefär 200 löpare. Vi hade inte bråttom och tur var väl det - man svängde nämligen bara precis ut från fotbollsplanen innan det kom en lång backe och som duktiga ultralöpare gick vi allihop :-) Därifrån slingrade sig spåret ner genom en skog, över broar (varav en som gungade duktigt och var SKITläskig!), förbi djurhagar och under stora vägen. 1½ km längs havet i medvind och "doften av Trelleborg", ny viadukt och nu tillbaka genom grönområde (inkl. en sjukt gropig gräsmatta som jag hatade mera för varje varv!) och koloniträdgårdar, en kort asfalts- och kullerstensbit och så sista 500 m i Albäcksparken in till varvning.

Första varvet klockades på exakt 46 minuter trots lugn takt och de två följande gick i ungefär samma tempo, vi hamnade dock lite längre fram i startfållan vilket gjorde det lite lättare att springa på i början efter backen. Jag körde kanelbullar, saft och salta kex vid varvning och började även fylla på med Resorb och Proviva. På sjätte varvet var jag trött och illamående och började få svårt att få i mig energi, var väldigt nära att lämna in redan här men bestämde mig för att i alla fall fixa ultradistans.

Sen fyllde jag på med Resorb och annat salt och tog vätskeryggan med mig för att dricka längs vägen. Det gick inte snabbt men jag tog mig runt sjunde varvet. Slängde av mig ryggsäcken, blandade Resorb, tog med mig det i en flaska med intentionen att i alla fall klara åttan också men sen var jag redo att kasta in handduken och ge mig. Fast äsch. Nu hade jag ju kommit så långt. Och om man bara kör 3 km i 7-fart så kan man gå resten och ändå hinna runt på en timme. Distansrekordet var inom räckhåll i alla fall.

Joakim var också sliten nu. Jag tog vätskeryggsäcken igen, laddade den med en påse godis "in case of soppatorsk", så gav vi oss ut på nionde varvet. Jag mådde fortfarande illa av tanken på mat men jag visste att ett varv till klarar jag utan påfyllning - en mugg cola fick jag dock i mig och lite socker och vätska gör ändå gott. Mjukstart - stelt ut från vallen, lätt jogg i uppförsbacke, gå hela vägen upp, jogg nerför och in i skogen. Lyfta på fötterna vid de två rötterna som sticker upp och varningshojt till Joakim så att han inte skulle lägga sig och fälla mig. Hålla sig springandes till 2 km-märket och sen lite till, ner i viadukten, gå uppför. Sträckan längs havet är rak, platt och med medvind, här orkar man springa. Fram till asfalten, sen gång igen för asfalt är för hårt nu. In på stigarna, lugn jogg. Gå över gräsmattan för det sista vi behöver nu är stukade fötter. Koloniområdet inleds med sval dusch (tack!) och vi tassar oss fram på grusvägen. Kommer till asfalten och nu går jag hela vägen bort till Albäcksparken innan jag samlar de sista krafterna och springer sista biten fram till vallen, publikens jubel och målgång. Meddelar att jag tänker kliva av, går bort till campet och tar av mig skor och strumpor.

Det bästa var att vara nöjd med beslutet om att nu räckte det. Putsat distansrekord till 60 km, inga skador förutom blånaglar och blåsor och lite ömhet. Det näst bästa var att gå barfota i gräset och vara bestämd om att jag aldrig mer tänker ha på mig skor nånsin! Vi var väl en 7-8 deltagare som valde att kliva av här och fick medalj och kramar av tävlingsledarna. Petra och Marcus är seriöst de gladaste och bästa tävlingsledarna jag nånsin har upplevt och jag vill jättegärna springa ett lopp som de arrangerar en annan gång! Energistationen var exemplariskt välskött och innehöll allt (vi började knappt ens gnaga på vårt energiförråd), alla var positiva och glada och hela upplevelsen var bara BRA.

Med medaljerna runt halsen gick vi och drog på oss överdragsplagg, jag hällde i mig en halvliter chokladmjölk och la mig på liggunderlaget med benen upp en stund. Fnissig och övertrött, garvade åt allt. I tältet bredvid låg en annan slagen hjälte och vilade...
Efter att löparna började komma i mål på varv tio började vi plocka ihop oss. Samlade krafterna och bar "första lasset" till bilen. Sen var det dags att plocka ner tältet och när det var klart fick vi samla krafter ytterligare en kvart innan vi klarade av att ta oss till bilen en gång till och köra hem. Nöjda och stela kan man nog påstå att vi var. Hemma nångång efter nio tror jag, vi plockade upp grejer ur kylväskorna men sen fick resten bara vara kvar. Några frysta pajer åkte in i ugnen, en dusch var välbehövlig och så blev det paj och öl eller bubbel som nån sorts "vickning" innan vi gick och la oss.

Det där med sömn är fortfarande problematiskt efter såna här urladdningar och det blev inte riktigt bra nånsin. Jag kände att jag mest halvsov hela natten och vid halv sju gav jag upp och började dricka te och fixa en frukostmacka. Det blir nog tidig läggning i kväll så jag klarar av sista arbetsdagen före semestern i morgon!

Under dagen i går var det flera vänner som anslöt till min insamling till förmån för Panzisjukhuset och totalt kommer jag kunna föra över 5.800 kr för ett syfte som jag tycker är viktigt. De sista tre varven gjorde jag enbart för att det fanns folk som trodde på mig och för att få ihop en extraslant, jag är otroligt tacksam över det stöd jag har fått och jag vet att våra bidrag kommer vara en stor hjälp för Panzi. Tack!

tisdag 4 juli 2017

And - it's Race Week! Laddning pågår...

När jag anmälde mig till BUS var det evigheters evigheter till juli men nu så - nu är det nära.

Veckan spenderas med laddning. Grundjobbet är ju gjort - jag kan oja mig över att jag gärna hade sprungit ett långpass till, sprungit flera back-to-back-pass men helt ärligt, jag kan inte göra mer nu. Annat än att se till att jag är utvilad, pigg, redo och laddad på bästa sätt.

Söndagen spenderades med ett roligt tramsigt discopass på gymmet, lunch och så lagade vi god middag. I går hade jag ett PT-pass som innebar några kilometers lätt jogg och så körde jag lite yoga på kvällen helt enkelt. I dag har jag planenligt varit i simhallen och simmat 1250 m på 40 minuter vilket är bra, men inte heller nån utveckling. Nu var det inte det som var fokus i dag heller men jag har konstaterat att det inte blir så mycket bättre eller snabbare längre, jag har nått det max jag kan nå på egen hand. Dags alltså att leta upp nån form av coach, kurs, träningsgrupp som kan hjälpa mig framåt. Eller - antagligen inte nu under sommaren, men till hösten kanske? Jag tar gärna emot tips!

I kväll var vi ute och kikade på "parkorientering" men bestämde att det var för mycket stadsmiljö och för lite orientering (och för mycket folk!) så vi drog till Bokskogen i stället, investerade i månadens orienteringskarta och tränade lite med karta och kompass. Tillräckligt för att veta att vi vet hur man ska göra (kan bli vettigt på semestern t ex) och tillräckligt för att jag skulle bli helt uppäten av mördarmygg. Min vänsteraxel är tydligen väldigt god. Hrmf. Joakim ska utnyttja sin ledighet och sticka ut och leka orientering i morgon medan jag sitter på kontoret.

På laddningsfronten har vi börjat med rödbetsshots (två om dagen!), jag ser till att stoppa in extra mellanmål och kvällsmål och så försöker jag styra tankarna i rätt riktning. Det pendlar hej vilt från "shit det är ju jättelångt" till "tänk om det går åt helvete" via "fast jag har aldrig känt mig så stark och hållbar" och "det vore ändå sjukt coolt med en pallplats om det går". Skräckblandad förtjusning, mest av allt. Och en enorm vilja att faktiskt GÖRA det här. Hela vägen. Så långt det bara går.

lördag 1 juli 2017

Tack och hej, juni!

Juni månad har liksom bara svischat förbi i hög hastighet. Det har varit fullt ös nästan konstant och jag har verkligen fått tvinga mig själv att ta tillvara på de tillfällen som har funnits för att göra ingenting och återhämta mig.

Senaste veckan är ytterligare ett exempel där jag bl a fick knö in 12 km löpning onsdag kväll och 8 km torsdag morgon för att ha gjort ett rimligt antal kilometer även denna vecka som är sista chansen inför Backyard Ultra Sydkusten. Utöver det har jag hunnit med att vara PT och NMT-instruktör, jag har simmat ett pass och varit på gymmet en vända och så var jag dessutom på after work med jobbet torsdag kväll.

Det är sanslöst mycket action på jobbet dessa veckor och jag hoppas det taggar ner nu kommande vecka så jag får en chans att beta av mina "högar" och få ordning på grejer innan jag stänger ner och tar ledigt också.

Dagen i går innehöll en hel del regn och mitt planerade löppass efter jobbet blev helt enkelt inte av. Orka, liksom. Cykla hem, bli dyngsur, byta till torra kläder och sticka ut och bli dyngsur igen? Näej. Så jag tog revansch i dag med ett hederligt backintervallpass. 2 km jogg till kossabacken, 5 x 40 sek, 5 x 30 sek, 5 x 20 sek backe, och så jogg hem igen. Ett pass som tar nästan en timme och ger knappt 8 km på klockan men tröttar ut ganska ordentligt om man vågar ta i på intervallerna.

Intervallpasset var "sista tuffa passet" innan BUS och kommande vecka ska ägnas åt lätt jogg, prehab och rörlighet. Plus en massa bra käk och en hel del strategisk planering. Kvällsaktiviteter drar jag ner på och Joakim är hemma för sommaren nu så vi är två som kan hjälpas åt med de praktiska bitarna. Plus att vi har matkasse nästa vecka. Upplagt och klart för en bra förberedelsevecka alltså innan årets stora utmaning.

Denna lördagkväll bjuder på ben i högläge i soffan, några avsnitt av SKAM (jag är halvvägs i säsong två, sist på bollen men jag jobbar mig ikapp nu!) och jordgubbar till efterrätt. Jag tror jag kan leva med det upplägget faktiskt. Trevlig helg!

onsdag 28 juni 2017

Åja. Efter lite vila kan jag absolut göra comeback!

Gårdagens vila gjorde susen, jag sov som en stock i natt och i morse var jag pigg som en mört. Snabb frukost och en skvätt te, sen cyklade jag mot gymmet. Där ägnade jag 50 minuter åt nån sorts prehab-pass av den lite tyngre sorten. Höft- och knästabilisering, axelrotationer, roddvarianter, latsdrag, diagonallyft och lite magövningar med stabilitetsfokus. Ett riktigt bra pass och en bra start på dagen.

Jag susade till jobbet och kollade läget och tog sen med mig en bunt papper för att ha "möte med mig själv" på Wayne's Coffee ett kvarter bort. Jag hade en grej jag behövde fördjupa mig i så jag tog ett frukostmöte med pappershögen och tuggade mig igenom materialet och skrev en rejäl punktlista att ta upp på kommande team-möte. Bra!

Till lunch lyxade jag till det med en "Superbowl" från Orkla. Faktiskt den godaste och bästa salladslunchen jag har ätit på länge! Bra mix i botten med quinoa, bönor och frön, finskurna grönsaker (grönkål, blomkål, broccoli, ruccola...), en fräsch grön ärtröra med lite mynta och så rejält med räkor. Inte blev det sämre av att man fick med sig en liten efterrätt också, chokladmousse med toffeecrisp.

Eftermiddagsjobbet klarade jag av med Tomas Ledin i lurarna och var faktiskt rätt nöjd med det jag åstadkommit under dagen när jag cyklade hem. Hemma landade jag på köksgolvet med katterna och kände inte minsta lilla lust att ge mig ut på den där planerade löprundan jag sköt upp i går men gjorde det ändå. Favorittights, kompressionsstrumpor och en tunn tröja som funkar i "typisk svensk sommar" - för dagen typ 18 grader, lätt molnighet och frisk vind. Dvs ganska varmt i medvind men svalt i motvind!

Första kilometern var fruktansvärt jobbig och jag ville i princip vända men koncentrerade mig på steget, hållningen, armarna och tuffade på. Efter 3 km släppte det och löpningen flöt på fint - jag gick i några brantare backar för att det kändes rätt och så la jag på 2 km på min planerade runda så jag fick in 12 km på springkontot i dag. Med lätta steg och jag hade helt klart orkat mer, men jag tar några kilometer till i morgon bitti i stället.

Av den lurande förkylningen är det i princip inget kvar och kroppen känns pigg så vi ska väl tro att "det var det" fast jag kommer fortsätta köra Coldzyme några dagar till "ifall att". Hursomhelst är jag skapligt nöjd med dagens träningsdos och jag känner mig mycket piggare än jag gjorde i går även om jag har tränat två pass i dag. Bra!

tisdag 27 juni 2017

Fast jag orkar nog lite till. Lite till.

Eller? 


Nä. Det är precis just i det läget som det är dags att dra i handbromsen - i alla fall om du är en sån som jag som har varit och nuddat vid den där berömda väggen, en eller flera gånger. Jag vet precis vilket läge jag är i när de tankarna kommer. När jag tänker att lite till, bara lite till, men sen så..... Ofta så här års, med kort tid kvar till semestern, när det ska klämmas in jobb, jobb och jobb i dubbeltempo på kontoret och egen träning och andras träning och hej och hå.

Precis då, när det blir så, då ska jag tagga ner och ta mig tid. Ta mig en eller två dagar, andas och ta det lugnt och återhämta mig. För handen på hjärtat - det är inte en löprunda eller ett styrkepass mer eller mindre som kommer göra skillnad för ett planerat lopp. Grundjobbet är ju redan gjort, en mil mer eller mindre i benen har ingen större effekt på min prestation, det är bara en mental grej.

Som i går. Jag kände mig under eftermiddagen lite raspig i halsen, lite snorig, ganska trött. Cyklade hem från jobbet, sen ner till Bulltofta för ett planerat PT-pass, hem och vände och bytte om, retur till Bulltofta för att instruera NMT. Min ursprungliga plan var att springa ett pass mellan PT och NMT men det var så himla tydligt att kroppen inte alls tyckte att det var nån bra idé och när jag kom hem på kvällen sen var jag helt färdig, totalslut.

I natt sov jag som en stock, vaknade i morse och kände mig så pass mycket bättre att jag packade simgrejerna och drog mot simhallen. Simmade 1200 m i ganska rask takt (nåja, för att vara jag) eftersom bassängen var nästan tom och tog mig sen till jobbet. Efter det var det egentligen planen att jag skulle springa en sväng men jag struntade i det. För om nån hade frågat mig - en PT-kund t ex - om hen skulle springa i motsvarande läge så hade jag sagt NEJ. Det är inte värt det, ta inte risken. Jag vill kunna springa ett långpass i helgen ju, inte dra på mig en förkylning - så då vilar jag hellre i kväll och ger kroppen alla chanser att krya på sig. Det går helt klart åt rätt håll, jag tror att Coldzyme och immunförsvaret tillsammans reder ut det här på bästa sätt - men bara om jag hjälper till.

Så jag hjälper till. Taggar ner ambitionerna, accepterar att det blir en mil mindre denna vecka, tvättar träningskläder och lagar mat. Yogar lite, andas, återhämtar mig. Då är det större chans att jag kan göra det av morgondagen som jag har tänkt mig.

Och vet ni? Jag har gjort mitt sista instruktörspass för vårterminen i går. Instruktörsrollen får vila i minst 6 veckor nu. Det innebär inga kvällspass på 6 veckor, bara egentid att göra med vad jag vill och behöver. Träna, vila, titta på TV, promenera i kvällsolen, bada, läsa, baka - precis vad som faller mig in. DET känns lyxigt efter den här våren som har bjudit på kvällspass efter kvällspass. Inga tider att passa. Under juli månad kommer även PT-verksamheten att ligga nere så att jag får en hel månad då jag kan samla kraft och inspiration inför hösten. DET blir fint. Jag älskar alla mina jobb men behöver ändå återhämtning - det börjar jag lära mig i alla fall!

torsdag 22 juni 2017

Att göra fast det inte går. Att springa för de som inte kan.

Det har varit två högintensiva dagar och jag försöker andas ut, landa, och tänka lite utanför min egen bubbla.

I går: Tidig väckarklocka, morgonsmoothie, in på gymmet klockan sju. En timmes fokuserat arbete med rygg och mage för att få axlarna på plats, ländryggen att jobba och alla diagonaler att fungera på kors och tvärs. Sedan till kontoret där det var full fart på allting, med löneutbetalning före midsommar och stundande semester fanns det rikliga mängder att ta tag i så det var bara att tugga på.

Direkt från kontoret till Bulltofta, en timmes löpcoaching ute (backintervaller i solsken, ja!), sen hem. Hemma i en timme ungefär och jag hann minsann både dammsuga nedervåningen och äta mellanmål innan det var dags att byta kläder och ta sikte på Bulltofta igen. Ett litet men taggat gäng NMT'are fick jobba omväxlande med löpning och styrka och jag fick själv hoppa in i en övning för att få ihop det på ett bra sätt så jag fick en liten pulshöjare och lite mera bålstyrka på köpet.

Sladda på cykeln in framför affären, ringa Joakim som var på hemväg och kolla om han ville ha nåt särskilt, handla viktiga saker. Bröd, leverpastej, kattmat, frysta hallon, bananer.... sen hem. Kramas, äta, vila i soffan, samla tankarna. Ställa klockan på tio i sex, sova.

I morse - väckarklocka, löparkläder på, ut. Det kändes tungt, jag bestämde att om jag bara klarar 3 km så är det också bra. Men längs vägen påminde jag mig själv om varför jag springer (för att jag kan, för att jag har mål att nå!) och det blev lättare - jag kom hem med 8 km på kontot och var supernöjd! Iskall frukostsmoothie med alla bra grejer i passade perfekt: Frysta bär, banan, kvarg, mandelmjölk, havregryn. Allt i ett och lite svalkande för att få ner eftersvettningen. En halvtimme senare var jag redo för duschen och så cykelturen mot jobbet. SÅ awesome med en elcykel alltså...det gör det mycket enklare att springa på morgonen!

Dagen i dag var helt vansinnig. Alltså vansinnig på riktigt. Konstiga frågor, overload i mailboxen, ett himla hattande mellan "sånt som måste göras" och "det här är superakut hjälp mig"-uppgifter. Halv två behövde jag en andningspaus och stack ut och hämtade en finkaffe och en bulle, tuggade sen på i en timme till innan jag bestämde mig för att ta midsommarledigt. Puh. Kom hem och var rätt färdig men möttes av en Joakim som helt kompetent hade handlat precis allting som behövs för helgen, tack älskling! Han tyckte jag skulle slippa slåss i affärerna och det var ju fantastiskt omtänksamt :-)

Och sen bestämde jag mig för att sätta ett högre mål med sommarens ultrasatsning. Backyard Ultra Sydkusten, snart. Jättesnart, faktiskt! Eftersom jag inte sprang Tjejmarathon men ändå tycker att deras insamling är superviktig så kommer jag donera 10 kr/km till insamlingen så får vi se hur mycket jag får ihop. Och så har jag uppmanat nära och kära att sponsra och peppa mig också, det kan bli några slantar till som går till Panzisjukhuset och Dr Mukwege. Jag gillar att springa för ett högre mål än bara mållinjen, det funkade kalas på Wings for Life så jag tar ännu en omgång med tanken "We run for those who can't" och ser hur långt benen bär!

tisdag 20 juni 2017

Gör det inte så komplicerat!

Jag har skrivit om tidigare att min bästa stresshantering är att sänka mina egna krav på mig själv och att skriva listor. Det funkar fortfarande, ibland behöver jag bara påminna mig om det!

I går t ex. Lite mycket på jobbet, raka vägen till Bulltofta för PT-timme och sen 90 minuters "egentid" innan jag skulle vara på Bulltofta igen och instruera NMT. Min ursprungliga plan var att helt enkelt springa ett pass däremellan men jag fattade att jag faktiskt behövde varva ner lite i stället så jag åkte hem. Åt mellanmål, klappade katter och andades i stället. Det var inte så att jag skulle dö av en vilodag och dessutom innebar vilodagen ändå 2 mil på cykel och två utomhuspass som åtminstone är motion även om de inte är träning för mig!

Samma sak i dag. När jag gick och la mig i går kväll kändes det som en briljant idé att springa en mil före frukost i dag men när väckarklockan ringde kändes det totalt omöjligt. Jamen - gör det inte så komplicerat. Ta på dig grejerna och ge dig ut och spring så länge det känns bra, det MÅSTE inte vara en mil för att vara okej. Så jag snirklade mig runt i närområdet i stället, kunde närsomhelst bryta och springa kortaste vägen hem - men fick ändå in 7½ km på springkontot i lugnt tempo och en härlig start på dagen.

Efter frukost och dusch cyklade jag till jobbet där det var en ganska lugn dag. Jag hade bett om ledigt från Runacademy i kväll för att sänka stressnivån lite men då vet jag också att det är lätt hänt att jag tycker att jag ska hinna med jättemycket på min "lediga" kväll. Därför skrev jag en ganska kort och enkel lista och la in i kalendern innan jag lämnade jobbet. Cykla inom cykelmannen för att justera växlar och spänna kedja (det gick på tre minuter så det var helt klart värt!). Röja på köksbordet. Betala räkningar. Dammsuga ovanvåningen (jo, faktiskt - "bara ovanvåningen" känns lättare och mer överkomligt och då har jag "bara nedervåningen" kvar i morgon och det känns också som en småsak). Städa katternas matplats. Yoga en halvtimme. Chilla i soffan. Klockan sju landade jag i soffan med middag och då hade jag ändå tagit några mikropauser medan jag betade av min lista. DET känns bra!

Jag är glad och nöjd, och jag känner mig ostressad. Jag behöver diska efter min middag, packa väskan till i morgon och preppa en frukost. Det är lätt gjort. Det tar max en kvart totalt - eller så delar jag upp det ;-) För övrigt spenderar jag kvällen med att reka sommarsemestermöjligheter och lämplig resväg. Det är en typiskt bra grej att ägna sig åt!

söndag 18 juni 2017

Lyxhelg - fast hemma. Långlöpning, återhämtning, glass i solen.

Det har varit en riktig lyxhelg som jag har njutit ordentligt av - fast jag är också lite smågrinig för att helgen är över och jag inte har semester än. Det var så mycket semesterkänsla i dag så jag vill liksom inte släppa det!

Fredag blev en riktigt seg dag. Cykla till jobbet, frukost, jobba. Jag gjorde ett riktigt bra jobb och fick undan det mesta av ett projekt som jag har gått och tuggat på ett bra tag så det var skönt att få undan det. Sen när jag skulle hem började det fullkomligt vräka ner ute så jag satt i receptionen i tio minuter och väntade ut det värsta innan jag cyklade hem. Hem, dricka te i soffan och bara vara - Joakim kom hem och fixade med middag vilket jag var oändligt tacksam för efter en tuff vecka. Sen blev det inte mycket mer än Gladiatorerna i soffan innan jag somnade!

Lördag vankades det "episkt långpass" i Genarp. Vi var ett tjugotal löpare som träffades klockan nio och sprang 1½ timme ut på Skåneleden och sedan 1½ timme hem. Fast Joakim och jag la en kvart extra på hemvägen för vi var bra trötta så vi fick varva med lite gåpauser. Ett härligt pass blev det hursomhelst i omväxlande terräng och vi kände oss dessutom ytterst kaxiga när helgens långpass var avklarat innan lördag lunch :-)

Sen blev det språngfika på Coop i Genarp (päron-MER och 88:an-glass, himmelskt!) och vi handlade lite nödvändigheter innan vi med ganska trötta ben begav oss hemåt och åt kycklingburgare och drack kall läsk. Benen i högläge i soffan och en chokladboll till eftermiddagsfikat satt fint! Kvällens middag blev av det lättare slaget - varma mackor, och jordgubbar till efterrätt (med glass, för den som ville....) På nåt vis var det rätt skönt att det var lördagen som blev "långpassdag" i stället för söndag som det brukar vara, det kändes som om vi hade mer helg kvar.

Tidig läggning = vakna tidigt på söndag morgon i vanlig ordning och vi begav oss till gymmet för att "greja" lite. Jag jobbade på lite prehab-övningar för ben och höft och fortsatte sedan med bröst och axlar. Det var svettigt och tufft men ganska kul ändå - och kändes som ett bra avslut på träningsveckan.

Vi fortsatte in till stan för ett ärende på Runner's Store, lunch på Zócalo, promenad i solen och gourmetglass på Köld. Seriöst, gå dit! Mohit-o-dit, Hallibiskus, Chokladboll, Salt Karamell.... 12 smaker, alltid veganglass, kreativa smakkombinationer och man får prova allt innan man bestämmer sig. Awesome.

Eftermiddagen spenderades med återhämtning, tvätt, middag, packning och en kvällspromenad. Jag tror vi har fyllt på batterierna bra båda två denna helgen och orkar de återstående veckorna fram till semestern. Särskilt som nästa vecka är kortvecka :-)

torsdag 15 juni 2017

"När är du som lyckligast?"

Första gången jag fick frågan var i augusti 2012. På en träningshelg hos Spartan Training med bl. a. Magdalena Bibik som ställde frågan. Jag funderade och kom på att jag nog var allra lyckligast när jag fick träna NMT med mina kompisar. "Men då ska du bli instruktör och vara ute!" sa Magdalena. "Jaha. Säger du det", tänkte jag. Det var så himla otippat att det skulle vara just det som var min väg i livet!

Nu är det snart fem år sen och helt ärligt, Magdalena, du hade SÅ himla rätt. Så mycket mera rätt än nån kunde tro. För det roligaste jag vet? Det är att få vara löpcoach!

I kväll var jag iklädd Runacademy-uniformen och höll tillsammans med min sidekick Camilla ett pass för Midnattsloppet. Vi höll till vid Malmöhus slott och i parken runtom och hade väl ett fyrtiotal löpare med oss - blandade åldrar och erfarenheter. Vi bjöd på sedvanlig uppvärmning och rörlighet, sedan serverade jag "löpteknik på fem minuter" innan vi körde lite löpskolningsövningar och så sprang vi intervaller, 2 x 8 x 30 sek. Sedan blev det lite frågestund, nerjogg, stretch och mera frågestund :-)

Jag älskar löpare som är nyfikna. Som vågar fråga, ifrågasätta, be mig visa och förklara varför. Jag älskar att få dela med mig, att förklara och visa på olika sätt, att se aha-upplevelsen i folks ögon och att höra "men det funkar ju när jag gör som du säger!" För det är det som är så härligt med löpcoaching - det är så omedelbart men samtidigt så långsiktigt. Det gör skillnad precis just här och nu men den lilla grejen du förändrar med armarna här och nu påverkar även andra saker och hejsan hoppsan kapade du kanske tio sekunder på din kilometertid. Bara för att vi ändrade på vinkeln i dina armar. Visst är det coolt?

I går roade jag mig med ett pass för baksidan (rygg + baksida lår) och mage på gymmet på morgonen, jobbade hela dagen, cyklade raka vägen till Bulltofta och serverade ett NMT-pass. Gänget fick varva explosiva övningar med löpintervaller och så slängde vi in lite bålstyrka också, alla var trötta och lyckliga efteråt. Tre roliga kvällspass som instruktör, tre omgångar glada deltagare - what's not to like?

Det har varit en vansinnigt tuff vecka med fyra sena kvällar men det har varit värt det och jätteroligt hela vägen. I höst vill jag löpcoacha mera, stay tuned för mera information!

tisdag 13 juni 2017

Trötta ut sig kan en ju alltid göra. Eller nåt.

Det känns som om det blir en sån vecka då jag helt enkelt tröttar ut mig fysiskt varje dag. Inte mig emot egentligen, när det är hektiskt på kontoret är det rätt skönt att bli trött i kroppen för då sover jag bättre ;-)

I dag gjorde jag om gårdagens "trötta ut mig"-prestation. Det var egentligen inte tanken men det råkade bli så. Jag gick upp tidigt i morse och cyklade till simhallen där jag klev in typ tio över sju. Dusch och ner i bassängen, simma på. Det gick lätt i början men sen blev det mer och mer folk i bassängen och sämre flyt pga olika tempon. Jag lessnade på att simma i sicksack så efter 1000 m gick jag upp och tyckte att det räckte så för i dag. Dusch, hämtfrukost, kontoret.

Jag hade egentligen massor med planer på att sticka iväg till affären och handla m.m. under dagen men tiden bara försvann och jag jobbade på. Fick undan en massa men har dåligt med mellis i lådor och kylskåp, behöver lösa det i veckan alltså. Vips hade klockan passerat tre och det var dags för mig att plocka ihop mig och cykla hemåt.

Hänga tvätt, fixa mellanmål, förbereda Runacademy-pass. Skrev en jättefin fusklapp som jag sen lyckades lämna hemma på köksbordet, bra där! På Bulltofta körde jag kort avstämning med min teamie för dagen som är ganska gravid och inte springer i full fart riktigt - så då blev det liksom min uppgift att springa och göra alla övningar medan hon höll koll på tider och intervaller och skötte visselpipan.

Kvällens pass hette "surprising hill" och innehöll förutom sedvanlig uppvärmning och löpskolning en härlig kombination av explosiva styrkeövningar varvat med växelvis backintervaller och plana intervaller. Typ 30 sekunder knäböj med hopp, 30 sekunder backe med joggvila ner följt av 30 sekunder burpees följt av 2 x 15 sekunder plana intervaller med 15 sekunder vila emellan....och så vidare. Fem övningar varvade med intervaller, tre varv. Det var rätt utmanande! Trötta ben och hög puls ganska konstant.

Bra sliten var jag tvungen att ta ett varv genom affären för att köpa nödvändigheter (mjölk, kattmat, brieost - crazy cat lady-inköpslista!) innan jag kom hem och landade i soffan med kallt bubbelvatten och en portion lasagne som kändes väldigt välbehövlig. Påfyllning, benen upp, återhämtning. Det är inte så konstigt att jag är trött i benen och det är precis som det ska vara. Nu gäller det bara att fortsätta framåt, hålla koll på målet, göra rätt saker.

"Rätt saker" just nu är att fortsätta chilla lite till, sedan lägga mig i vettig tid så jag orkar gå upp i morgon. Grötfrukost och en cykeltur, sen väntar ett pass på gymmet innan jag rullar in på jobbet - i morgon är det rygg och mage som ska få sig en genomkörare och det ser jag fram emot. Nöta chins, jobba diagonaler och stabilitet. Det blir fint!

måndag 12 juni 2017

Dynamisk väderlek - fartfylld dag!

Vädret i dag har verkligen varit "dynamiskt" och på nåt vis så matchade det min dag väldigt bra. Det har inte varit mycket pausutrymme men ändå känner jag mig energifylld i stället för trött - och det gillar jag.

Joakim gick upp svintidigt och åkte iväg, jag sov några timmar till innan det var dags för mig att gå upp. Jag kan inte påstå att jag sov supergott i natt men vet inte riktigt varför, så jag kände mig lite seg när det var dags att gå upp. Hursomhelst - upp, dusch, kattfrukost, människofrukost, iväg. Mot kontoret i blåsväder för två timmars jobb i träningskläder. Mysigt!

Det känns alltid som en mjukstart på dagen när jag jobbar i träningskläder och det är helt klart smidigt när jag har en löpcoaching bokad vid nio. Jag kom igång med dagen på ett vettigt sätt, sorterade och planerade lite grejer, åt mellanmål och stack sedan ut och mötte upp min kund. Vädret bidrog till just detta pass med 17 grader, strålande sol och rätt mycket blåst! Men det var skönt ute, riktigt skönt.

Jag smet in i duschen och när jag landade vid mitt skrivbord en kvart senare regnade det ute. Strax före lunch stack jag ut för att hämta sushi (skrivbordslunch pga ett intressant webinarie jag ville lyssna på) och då sken solen och det var varmt och skönt - och kort efter kom det ytterligare en regnskur. Det var nånstans i den vevan som vi döpte vädret till "modernt och dynamiskt" :-D

Cyklade hem i medvind, dumpade lite grejer, tog astmamedicin och funderade på "kläder efter väder" men bestämde mig för att behålla mina långa tights och en långärmad tunn tröja helt enkelt. Jacka är för varmt ändå och den håller inte regnet borta så den fick bli kvar hemma. Trailskor på, iväg. Just då var det både solsken och regn - och blåst :-D

Jag joggade 2 km ner till "kossabacken" och drog igång mina backintervaller. 10 x 60 sek plus 10 x 30 sek var planen. Efter intervall två började det ösregna och det höll i sig i tio minuter eller så. Jag var genomblöt. Men det tog bara några minuter innan solen lyste och med tanke på att blåsten fortfarande höll i sig så torkade alla kläder igen (alltså tack för bra funktionskläder som torkar snabbt!), sen på intervall 15 kom det en skur till men när jag joggade mina 2 km hem lyste solen så jag kom hem med torra kläder. Omväxlande i alla fall! Och så har vi härmed motbevisat tesen "man blir bara blöt en gång" och konstaterat att man visst kan bli blöt flera gånger under samma pass....

Med 10,5 km in på löpkontot var jag nöjd när jag kom hem. Eftersvettades en kvart och drack iskall saft och andades en stund innan jag tog en snabbdusch och satte mig på cykeln tillbaka mot Dockan. Tredje cykelturen på 9 km i dag. Mötte upp Sarah på Monster Steakhouse där vi njöt av Burger Monday, parmesanpommes och tryffelmajo. Det finns sämre sätt att starta veckan på och burgaren kändes extra välförtjänt efter dagens träning och motion. Det hann väl komma tre skurar medan vi satt där och åt men när vi lämnade bygget regnade det visst inte.

Kvällen avslutades med ytterligare 9 km cykling hem, middagsservering till katterna och en mugg te och en chokladpralin till mig. Ahhhh.... lugnet i kroppen. Utomhus, tuff träning, vardagsmotion, god mat, trevligt sällskap, egenomsorg. WIN hela vägen. Nu ska jag försöka hålla i känslan hela veckan!

söndag 11 juni 2017

Ibland får man lyfta sig själv i håret för att ta sig vidare!

Efter min helt hopplösa torsdag vaknade jag fredag morgon med lätt huvudvärk. Dålig tajming alltså... Klev upp, duschade och huvudvärken släppte faktiskt med lite sval dusch och aromaterapi så då var det avklarat. Tuggade i mig en knäckemacka och cyklade till jobbet, bytte kläder, kutade iväg till bageriet för att hämta mina förbeställda frukostfrallor och sen tillbaka för att äta frukost med kollegorna.

Lite lätt stressad såg jag till att föreläsningslokalen var färdig till oss, välkomnade min externa föreläsare och tog en kort avstämning innan vi drog igång förmiddagens föreläsning om stresshantering. Jag gästspelade i en halvtimme ungefär och tyckte väl inte att jag gjorde tidernas bästa jobb men det var good enough just den här dagen. Framför allt fick jag många frågor efteråt och det är nästan det bästa för då vet jag att jag har väckt tankar och får chansen att berätta det som lyssnarna vill veta!

En hastig lunch och sedan tillbaka till skrivbordet för jobb. Jag har hysteriskt mycket att göra nu fram till semestern och planering är verkligen första prioritet för att få flyt på det nu de kommande veckorna. Så jag la energi på att bli av med irriterande småuppgifter och planera veckan som kommer och så åkte jag hem i vettig tid.

Joakim var lika trött som jag så det blev tidig och enkel middag, glass och Gladiatorerna, och läggdags efter ett kort kvällsyogapass.

Lördag då? Lätt att vakna tidigt, frukost framför Nyhetsmorgon, packa i ordning, hitta rätt grejer. Bil till Lund för att leda NMT och Joakim envisades med att hänga med trots förkylning som inte riktigt släppt. Gänget fick sig en rejäl genomkörare med ordentligt med backintervaller och utmanande styrke- och koordinationsövningar innan vi gav oss för dagen.

Lunch hemma och eftersom Joakim inte tänkte träna nåt mer så drog jag fram FMTK-appen och körde ett tuffare pass på 45 minuter som jag kompletterade med 15 minuters yoga för löpare. Jag var genomsvettig efter passet och har bra med träningsvärk i dag så det tog som det skulle! Sedan åkte vi och handlade och åt en fantastisk middag med ryggbiff, ugnsstekta rotsaker och smörstekt sparris med parmesan, och jordgubbar till efterrätt. Perfekt.

I dag åkte vi till gymmet direkt på morgonen, efter frukost, och jag roade mig med ett ordentligt överkroppspass. Axelprehab och latsdrag fick utgöra uppvärmningen innan jag tränade på teknik i militärpress och bänkpress, tröttade ut mig med smalbänk och sidolyft och avslutade med tricepspressar och bicepscurl för rätta "discokänslan". Salladslunch, hem och vila lite innan jag producerade en gigantisk älgfärslasagne medan Joakim packade i ordning alla sina pinaler inför nästa vecka.

Jag har bra koll på min veckoplan - det blir en ganska tuff vecka rent planeringsmässigt men den bör gå att få ihop utan att det blir allt för slitsamt. Bäst av allt är att jag har skapat utrymme för egna träningspass i lagom mängd, det allra viktigaste jag kan göra för att få ut det bästa ur dem är att gå och lägga mig i tid. Som vanligt. Sömn och återhämtning är superviktigt om jag ska orka!

torsdag 8 juni 2017

Vissa dagar alltså...

Den här torsdagen såg egentligen ganska bra ut på pappret men nja. Alltså det var ingen riktig höjdare känns det som. Fast nu har jag kommit till punkten då jag kan skratta åt eländet. 

Jag gick upp enligt planen i morse och cyklade till simhallen och simmade. Hade tydligen en lite taskig inre dialog som jag inte upptäckte förrän efteråt. Jag hade inte riktigt koll på vilken tid jag hade hoppat i bassängen men la en massa energi på att sura över att det gick långsamt och att det blev typ 1000 m på 45 minuter. Jag hade helfel och simmade 1250 m på 40 minuter vilket är jättebra för att vara jag.  Så varför lägger jag energi på att sänka mig själv på det viset? Dumt.

Sen tog jag mig till jobbet och hade en sån arbetsdag där jag hela tiden snubblade på saker. Nån körde över min expertis och tog ett annat beslut som innebar timmars extra arbete och lite annat skit. Nån önskade sig något som i praktiken är omöjligt att åstadkomma och nån ställde frågor som jag inte alls begrep. Sammantaget innebar det att jag var ganska tjurig när jag cyklade hem.

Där vittjade jag brevlådan och hittade en present från en kompis vars katter jag tog hand om förra veckan. Underbart. Precis vad jag behövde och det att nån hade tänkt just precis på mig under sin semesterresa och köpt med sig rätt saker hem lyfte humöret. Men inte tillräckligt, så jag bestämde mig för att springa en sväng. Det fanns fulla soppåsar att byta, en diskmaskin att tömma och en dammsugare att rasta men jag tänkte att en löprunda kanske skulle lyfta humöret.

Jo tjena. 5 km ut och 3 km hemifrån (kortaste vägen) fick jag tidernas magknip. När jag hade gått en kilometer och fått magen under kontroll och joggade lugnt genom skogen blev jag attackerad och biten i hasorna av en oförskämd och ettrig liten hund med ett spånhuvud till matte. Det minsta man kan begära är väl ändå att hunden är kopplad på områden där det är koppeltvång??? Arg som ett bi rusade jag en kilometer i högt tempo och tog det sedan lugnt sista biten hem. Gladare? Inte mycket.

Jag gick ner med sopor. Jag pratade i telefon med Joakim och var fortfarande sur. Sen kom jag på att värma lite mat och när jag hade ätit lyfte humöret en hel del. Att jag inte lär mig...... om alla andra är dumma i huvudet och jag är arg på dem så kan det hjälpa att jag äter. Men det är tydligen jättesvårt och jag glömmer det extra ofta när jag har mycket annat i huvudet.

Diskmaskinen fick vänta ytterligare lite medan jag drog ett snabbvarv med dammsugaren i lägenheten och sedan cyklade iväg för att handla. Mjölk, soppåsar, frysta hallon var det jag behövde. Frysta hallon för att kunna göra smoothie av mogen banan. Fick jag med mig några hallon från affären? Nä. Och dessutom hade jag dåligt med luft i cykelns framdäck. När jag kom hem kunde jag faktiskt bara garva åt eländet. Bananen slapp bli smoothie och fick sällskap av glass och chokladsås i stället och i morgon kan omöjligt bli lika dum som dagen i dag.

Framför allt kan jag välja att vara lite snällare mot mig själv och sålla lite i vad som får påverka min sinnesstämning. Klart man blir arg när en hund biter en i hasorna men vissa saker på jobbet ska faktiskt inte behöva ta så stor plats som de gör ibland. Det är BARA ett jobb. Men med glass och en mugg te i magen så känns morgondagen absolut överkomlig. Och jag orkar nog tömma diskmaskinen innan jag lägger mig också :-D

onsdag 7 juni 2017

Don't wish for it. Work for it.

Lediga dagar innebär utrymme för träning. Och att vara lediga tillsammans. Oftast även att träna tillsammans men med en superförkyld Joakim fick jag ta mig i kragen och träna själv. Även om det inte alls är lika roligt så vet jag ju att jag vill ta mig framåt och framåt kommer jag bara om jag jobbar på det!

Måndag innebar lite lugn distanslöpning som jag avverkade på Bulltofta timmen innan jag ändå skulle instruera NMT. Tidseffektivt och dessutom skönt väder så det funkade kalasbra. Tekniskt sett i alla fall - för såklart skulle magen braka ihop efter 4½ km så jag fick kasta mig in på toa och sen var jag så förbannad så det blev 2½ km tröskel sen i stället för lugn distans. Nåja, det är kilometer in på kontot ändå.

Sen fick NMT'arna sig en genomkörare och sen kunde jag åka hem till färdig middag vilket onekligen var skönt!

Tisdag då - jag var osugen på att åka till gymmet men behövde ett överkroppspass så jag valde ut ett lämpligt ur FMTK-appen och körde 25 minuter i högt tempo med axelpressar, armhävningsvarianter, dips med mera. Sen tog vi en lugn promenad på Bulltofta och lyssnade på grodorna, köpte takeaway-lunch och slappade i soffan.

Tisdag kväll = Runacademy - nationaldag eller inte. Denna kväll hade jag det utsökta nöjet att vara ledare för tuffa gruppen som springer betydligt snabbare än vad jag gör så jag fick bita ihop. Uppvärmning, dynamisk rörlighet, löpskolning, intervallstege. 1-2-3-4-4-3-2-1 minuter med 1 min vila rakt igenom och sedan 2 x 30 sek med 30 sek vila. Sådär lagom mysigt - särskilt när jag satte en fluga i halsen dryga minuten inne i första fyraminutersintervallen och fick hosta upp den, få kontroll på andningen och hålla koll på klockan samtidigt :-D I takt med att löparna blev tröttare fick jag upp farten så de sista intervallerna blev ändå hyfsat bra. Fast det är tufft att få upp den här dieselmaskinen i 3:30 alltså....

Sen kunde jag cykla hem och få maten serverad. Panerad torsk, färskpotatis och romsås. Grymt gott!

Tidig start för Joakim i dag och jag var också uppe tjugo i sex. Konstaterade att det där regnet visst inte hade dragit över, packade ner en extra uppsättning kläder, vinkade av Joakim och bilen och cyklade mot jobbet halv sju. Bytte dyngsura kläder och skor mot torra träningskläder, jobbade två timmar på kontoret, stack ut och löpcoachade en timme i småregn och tog sen en varm och välförtjänt dusch och klädde mig i varma torra kontorskläder.

Efter arbetsdagen kunde jag cykla hem utan att bli regnad på och återhämta mig med en mugg te och ett mellanmål. Det var helt klart en sån dag då det kändes lite tufft att "ladda om" och gå ut och leverera ett träningspass men jag hade inget annat att välja på. NMT-kläder på, "helgardering" i form av extra tröja i väskan, iväg. Vädret var ganska blandat kan man säga och gänget fick två skurar under passet och så fick jag en tredje när jag cyklade hem. För att ingen skulle frysa höll jag fokus på att hålla dem i rörelse mellan styrkeövningarna och jag tror nog de hade ganska roligt faktiskt. Men blöta blev vi!

Jag kom hem med dagens tredje uppsättning blöta kläder, slängde in allting och lite till i tvätten och såg till att bli varm och torr och äta mat. Välförtjänt. Nu ska tvätten bara snurra klart så jag kan hänga den och så behöver jag packa alla grejer till i morgon då det (enligt min plan i alla fall) vankas både morgon- och eftermiddagsträning. Det kommer antagligen regna igen i morgon men jag överlever nog det också. För jag har ett mål att nå och grejer att göra på vägen - ingen annan kommer springa mina kilometer, lyfta mina vikter, simma mina längder. Det är bara jag som kan göra jobbet.

söndag 4 juni 2017

Att göra på en helg

En speciell helg - för Joakim är ledig i morgon och jag har också tagit ledigt så egentligen är det en dubbel-helg i det närmaste :-) Det skulle vi ta tillvara på tänkte vi men planeringen föll litegrann.

I fredags när vi båda kom hem packade vi snabbt en väska med nödvändigheter och styrde mot Häckeberga Slott för en kulinarisk upplevelse. Efter incheckning och en kopp kaffe/te bestämde vi oss för att ta den rekommenderade promenaden runt sjön. När vi var drygt halvvägs flydde vi skogen eftersom den var befolkad med väldigt blodtörstiga myggor och gick vanlig landsväg resterande bit för att slippa bli uppätna. Dusch och klädbyte och sedan infann vi oss i matsalen för middag.


Här serverades vi en liten aptitretare i form av krabbsallad medan hovmästaren presenterade menyn och föreslog ett vinpaket som vi bestämde oss för. Det blev en rätt utmanande upplevelse men väldigt rolig!

Första rätten var nässelsoppa.
Jag gillar nässelsoppa som här serverades med en äggkräm och en örtolja samt gudomligt gott bröd. Till soppan serverades ett vitt österrikiskt vin vid namn Flora och det doftade verkligen blommigt och fräscht! Mycket bra matchning.

Andra rätten var en väldigt pysslig servering av spickeskinka med tunt strimlad sparris, en helt fantastisk ramslökspesto, lagrad ost (Västerbotten?) m.m.
Smakkombinationerna var helt oslagbara. Vinet hette Mr Riggs och var från Australien. Det var väldigt, väldigt speciellt. En stark gul färg och en doft som var gräsig och jordig, med inslag av olja. Smaken var också mycket intensiv och det var definitivt inget vin jag hade fallit för som "terrassvin" men tillsammans med maten fungerade det helt prickfritt och blev otroligt gott.

Kvällens huvudrätt var en fantastiskt fint stekt bit lamm. Mört och smakrikt. Tillbehöret var bl a ett ramslökssmör och en getost. Ej på bild är en polenta som inte var jättespännande (jag är inte så förtjust i polenta) samt en mycket god portvinsreduktion.
Vinet till var rött och franskt om jag minns rätt. Återigen ett vin som doftade mycket speciellt - libbsticka eller buljong var det mest dominerande och smaken var sträv, väldigt tuff. Men tillsammans med kött och tillbehör fungerade det och det märks tydligt att här är de bra på att sätta viner till maten.

Som "fördessert" fick vi en kula hallonsorbet som var väldigt god men möjligen aningen för söt om man nu ska vara petig och tänka att det ska "friska upp" smaklökarna. Sist kom en chokladdessert som var mitt i prick.
Vit chokladpannacotta med jordgubbar (tyvärr hade de gömt frysta jordgubbar under de färska och det märktes!), jordgubbscoulis, jordgubbsgelé och en liten chokladkräm. Till efterrätten serverades ett bubbligt vitt sött vin från Piemonte som passade alldeles utmärkt till en ganska svår smakkombination.

Mätta och nöjda satte vi oss i salongen med en kopp te och idisslade en stund innan vi tassade upp på vårt rum och sov gott - eller, jag sov gott i alla fall, men Joakim plågades av halsont och en nalkande förkylning. Hursomhelst njöt vi av slottsfrukost dagen efter och jag måste ändå säga att det är rätt mysigt med småskalig frukost där man ser att pålägget är handskuret och inte från ett vacuum-paket och äggröran är gjord på riktiga ägg och kryddad med svartpeppar och gräslök. Sen är det inte helt fel med plättar med lönnsirap eller en nybakad croissant heller :-) Ja, jag älskar frukost, frågor på det?

Hem åkte vi via affären och apoteket för att handla nödvändigheter och sen var Joakim mest ynklig och förkyld resten av dagen medan jag njöt av att halvligga i soffan med katter, sambo, bok och temugg.

Således ordentligt återhämtad i morse stack jag ut på en löprunda redan halv åtta och tuggade mig igenom en dryg mil i lugnt tempo med tid för att lyssna på grodorna och titta på kaninerna som åt frukost. Hemma landade jag på yogamattan för första gången på jag vet inte hur länge och stretchade en kvart innan jag fixade en rejäl andrafrukost. Rörlighet är färskvara, konstaterade jag....

Joakims förkylning satte stopp för träning så efter lunch cyklade jag till gymmet och rev av ett mycket skönt pass med fokus på baksidan och magmusklerna, jag tänker att det kommer kännas i morgon. Efter en dusch cyklade jag i regnet bort till Triangeln för en frisörtid så nu är jag nyklippt och sommarfin - om det nu alltså tänker bli sommar nån gång, det känns som ett steg fram och två tillbaka i år! Lyxigt nog hade Joakim fixat middag lagom tills jag kom hem så det var bara att sätta sig vid dukat bord. Nu är det söndag kväll men vi har ju som en hel helg kvar att njuta av :-)

torsdag 1 juni 2017

Status maj

I dag skriver vi 1 juni och jag är TRÖTT. Det har varit en intensiv vecka och i dag är första kvällen som jag är hemma före 19.30. Dessutom efter en arbetsdag som i stora drag har bestått av att göra om saker som jag redan hade gjort. För att någon upptäckt ett fel, för att någon gett mig fel mall eller för att något system har felat. Det känns verkligen inte utvecklande. Så jag är ganska sliten!

Av samma anledning gav jag mig på att summera maj månad - för att titta lite på hur många timmar jag egentligen har jobbat och vad jag har lyckats leverera i träningsväg.

Så här ser det ut:
  • Jag har levererat 9 pass Nordic Military Training
  • Jag har haft 13 PT-pass
  • Jag har varit instruktör på 4 pass för Runacademy
  • Jag har sprungit 126,5 km och cyklat 300 km
  • Jag har sprungit två motionslopp med fullt godkända resultat

Jag har inte simmat ett enda pass och jag har lagt alldeles för lite tid på styrketräning och rörlighet men jag förstår varför jag har haft lite svårt att hinna och orka med det också. Det är okej - det kräver lite bättre planering och lite mer fokus på de där morgonpassen som är lättast att hinna med. Med fem veckor till sommarens stora utmaning så behövs det träning för hållbarhet och några långa långpass löpning. Det är viktigast. Jag behöver simning och lite styrketräning, och jag behöver yoga för både rörlighet och stresshantering. Jag är helt säker på att jag egentligen är väl förberedd men lite mera tid för egenomsorg och lite mindre energi på alla andra kommer vara en vinst för mig i det långa loppet.

Så, välkommen juni. Dig ska vi göra det bästa vi kan av!

tisdag 30 maj 2017

Löpning. Som silvertejp. Igen.

Ja. Oavsett vad man tror och tänker så kan det bli helt annorlunda och den trevliga helgen jag hade sett framför mig blev bitvis allt annat än trevligt. Jag tänker inte gå in på detaljnivå men dramat i min familj kan nog platsa i vilken dokusåpa som helst vilket påverkar mitt mentala lugn lite.

Som följd av det skickade Joakim ut mig på en löprunda söndag kväll för att lugna hjärnan och det funkade som det skulle och jag kunde sova utan att ha hjärnan på högvarv. Måndagen körde jag helt på autopilot - cykla till jobbet och ta mig igenom dagens att-göra-lista. Från jobbet till vårdcentralen för kontroll hos astmasköterska. Bra kvitto - jag nosar fortfarande på 125% av normalvärden och mina värden indikerade också att jag har fått bättre kondition sedan förra året. Mycket bra. Hem och vila och äta, byta kläder, ner till Bulltofta och leverera ett NMT-pass, tillbaka hem, förbereda morgondagen, kvällste och nedvarvning. Gonatt.

I morse ringde klockan tidigt, jag drog på mig träningskläder, åt frukost och cyklade till gymmet. Tillbringade 50 minuter med att jobba på baksida axlar, rygg och mage. Axelrotationer, omvända kryssdrag, liggande rodd, pulldowns och sånt - allt i samma kabelmaskin. Diagonallyft och pullovers på boll och så russian twist på slutet, sen var tiden ute och jag fick gå och duscha för att hinna till jobbet i tid.

Arbetsdag med en hel del möten och (tack!) en kanelbulle på sista mötet. Jag kompletterade den med en portionsburk kvarg och några frukostkex och satt kvar på jobbet en halvtimme och skrotade, för det var inte lönt att åka hem mellan varven. I dag var det nämligen intervallpass på bana med Runacademy, vi skulle vara på Stadion och starta redan 17.30. Hade jag cyklat hem hade jag hunnit vara hemma en kvart och det var liksom inte riktigt lönt!

Således bytte jag om på jobbtoaletten och styrde mot Stadion. I vanlig ordning var vi väl ett sextiotal Runacademy-deltagare och vi hade ett styvt jobb med att styra upp vårt pass samtidigt som det pågick friidrottsträningar med två olika grupper. Uppvärmningsjogg, dynamisk rörlighet, löpskolning, stegringslopp. Vi fördelade ut oss på banorna och tillsammans med Camilla chefade jag för medelgruppen i dag. För oss stod 2 x 6 x 200 m på schemat.

Eftersom jag är snabbare än Camilla fick jag det otacksamma jobbet att ligga i täten vilket innebar att jag fick springa som död och helvete för att göra ett bra jobb. Mina intervaller låg mellan 43-45 sekunder och det är riktigt bra tempo för att vara jag! Fördelen med det upplägget var att jag fick ut ett riktigt bra träningspass, nackdelen är att jag inte riktigt har luft så det räcker för att coacha också utan jag springer, springer, springer. Andas i vilan, springer på igen. Tre minuters setvila var mer än välkommen och alldeles för kort och så gick vi på med andra omgången om sex intervaller. Efter tre satte illamåendet in och höll i sig ända till slutet - lite vila, nerjogg och stretch och tack för i dag.

Cykla hem, sitta på golvet med katterna och andas lite. Värma mat, försöka äta och dricka för att jag vet att det behövs även om jag mår illa fortfarande. Puh. Tack vare att jag visste att det var full koll på astman vågade jag dra på med allt vad jag hade och jag är oerhört nöjd över ett bra och jämnt tempo hela vägen igenom. Allt kaoset i huvudet har också lugnat ner sig ordentligt med några bra träningspass och vi löser nog denna lilla krisen också så småningom. En dag i taget, ett steg i taget.

onsdag 24 maj 2017

Långhelg. Puh.

Onsdag, dagen före Kristi Himmelsfärd. Långhelg, fyra lediga dagar framför mig. Det har varit tre intensiva dagar och jag är väldigt, väldigt redo för helg!

Måndag. Skjutsa Joakim till tåget, fortsätta själv till jobbet. Jobb i vanlig ordning. Sedan till djuraffären för att handla nödvändigheter till djuren, hem för kort återhämtning och mellanmål innan jag vände mot Bulltofta för ett NMT-pass. Det blev ett styrkefokuserat pass i dag med stockar och lite snabba pulshöjare mellan varven. Hem, äta, andas - och läggdags.

Tisdag - tidig väckarklocka, morgonjogg 06.20. Under 6 fina lugna kilometer sysselsatte sig min hjärna med problemet att få jobbets ledningsgrupp att begripa det viktiga i medarbetarhälsa och strategiskt hälsoarbete. Efter löprundan visste jag precis vilka argument jag kunde använda, vilken retorik och vad jag skulle kommunicera. Asbra! Satte mig strax efter sju med en frukostsmoothie och en mugg te och datorn och knåpade ihop ett dokument med stödord och tankar och skickade ett SMS till chefen om att jag var på rätt spår. Hurra!

Sen jobbade jag hemifrån fram till lunch, tog en dusch och styrde bilen till Landskrona Lasarett för att byta min spiral. Sjukt oglamoröst, sjukt obehagligt, men nu är det i alla fall klart. Det känns som om jag har gjort ALLA obehagliga grejer senaste halvåret - tandläkare, tandhygienist, opererat ljumskbråck och nu spiralbyte. Av nödvändighet blev gårdagskvällen relativt lugn och Runacademy fick springa utan mig denna vecka.

I dag var det också tidig väckning men med tanken "bara i dag, sen är det helg". Dusch, frukost, nyhetsmorgon, mot jobbet. Strax efter halv tre checkade jag ut och parkerade bilen på Centralen för att ta en fika medan jag väntade på Joakims tåg. Åh, så himla skönt att sitta där och läsa och njuta av en finkaffe och varva ner!

Hemma väntade bara en kort vila för klädbyte och lite fix innan jag skulle till Bulltofta. En timmes utomhus-PT, 75 minuter NMT för fem glada själar som fick öva sig på beep-test, köra några ilskna fyscirklar med inslag av pulshöjare och avsluta med tabata-intervaller innan en kort nerjogg och stretch. Och så cyklade jag hem till välförtjänt middag och en kall öl. Ahhh.....

Fyra dagars ledighet alltså. Lite träning, lite roligheter. Inte så mycket skärmtid. Återhämtning, helt enkelt. Fler pusselbitar till en stark ultrakropp. Ja!

söndag 21 maj 2017

Glad löpcoach!

Flera av mina adepter sprang Göteborgsvarvet och olika rapporter har trillat in. Alla har gjort ett bra jobb. Fast mest berörd blev jag av meddelandet från en tonårsmamma - jag har coachat henne och hon har även köpt några pass till sin 15-årige son för att ge honom lite hjälp med löptekniken.

I går berättade hon att hon själv hade förbättrat sig med över 4 minuter på halvmaratondistansen. Och att sonen, som sprang Cityvarvet på dryga 4 km, hade förbättrat sin tid med FYRA minuter (det är nästan en minut per kilometer!) sen förra året och lyckligt sa "mamma, det är så coolt att jag har lärt mig springa i backar för jag sprang om alla!".

En blir ju nästan tårögd. Och tacksam över att just jag får göra just det jobbet som bjuder på så himla mycket "instant feedback". Tack!