Jo, då blir det såhär:
1) man får nackspärr
2) högerbenet blir ett barbieben som inte hänger med
3) naprapaten konstaterar att "du det var länge sen du var såhär dåligt musklad mellan skulderbladen"
Jo. Det är ju inte som att jag inte vet det själv. Eller mässar för alla löpare jag coachar att det är viktigt att sköta sin styrketräning och prehab. Och nog för att jag har skött prehab och sett till att alla löprelevanta delar är i funktion men den där tunga, tuffa styrketräningen, alla goa dragövningar för övre rygg och sånt, det har inte hänt.
Varför? Tidsbrist, brist på prioritering, och allmän olust. Jag var inne i gymmet en sväng där i september och det var så fullt med folk så jag inte hade nån vidare lust att vara där. Sen har jag jobbat så pass mycket kvällar så jag har velat prioritera att komma iväg från jobbet i tid på eftermiddagen för att hinna hem och landa en stund emellan, och jag har inte orkat gå upp aptidigt för att vara på gymmet vid sju. För jag var inte så sugen på det helt enkelt.
Och då får man ju stå sitt kast. Inse att de surt förvärvade ryggmusklerna förtvinar och försvinner på tre månader, att svällande biceps och snygga delts är ett minne blott även om benen klarar att pinna på och midjan håller måttet tack vare löpningen. Så.... bodybuilding nästa, alltså. In i gymmet. In och lyfta, hänga, dra, trycka. För det vore ändå tragisk om min rygg inte längre förtjänade epitetet "puckelpist på steroider" och jag vet vad jag ska göra åt saken. Eventuellt är det inte löst på tre veckor men jag hinner i alla fall komma igång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar